Flugfisketidning

Fluglinor

Vid flugfiske så är fluglinan eller rättare sagt de olika linorna centrala komponenter tillsammans med flugspöt. Det används flera olika typer av linor för att på så sätt få de önskade egenskaperna för fisket och vi ska här försöka förklara de olika begreppen och linorna så att du får en förståelse över vad som behövs.

Nedanstående schematiska bild visar de olika linor som behövs samt så anger siffran vilken typ av knut man ska använda för att binda ihop respektive del. Flugfiskeknutar går vi ej igenom under denna sektion utan se den separata delen för detta på sidan.

Backinglinan

Längst in på rullen så har du den så kallade backinglinan som är ca 50-150 meter lång vilken består av någon form av flätad tråd, t.ex. dacron, och denna lina används ofta väldigt sällan och då framförallt vid tyngre fiske där större rusningar sker. Tjockleken på denna lina beror på fisket i på samma sätt som för spinnfisket. Mängden backinglina skall anpassas så att man med fluglinan, se nedan, precis fyller rullen.

Fluglinan

Efter backinglinan kommer fluglinan som är en ca 27 meter lång och tjockare och ofta färggrann lina som skall utgöra kastvikten, då flugan väger ytterst lite, och beroende på fisket så kan denna lina vara antingen flytande eller sjunkande (även mitt emellan), se mer nedan. Se avsnittet fiskeknutar för att se hur du kan binda fluglinan till såväl backingen som den lina som skall till i andra änden.

Fluglinan är ofta mycket färgglad och detta är för att hjälpa dig som fiskare. Den grälla färgen gör det lätt att se var fluglinan är både under själva kastet samt i vattnet, vilket är en mycket stor hjälp och extra viktigt när man är nybörjare. Man behöver inte vara rädd för att den färgglada linan skall skrämma bort fisken då, som du kommer att få se längre ned på sidan, denna linan inte fästs i kroken utan ansluts till en 2-4 m lång transparent nylontafs som sedan binds till kroken.

Fluglinan är inte jämntjock utan taperad vilket innebär att tjockleken på linan gradvis förändras för att åstadkomma bästa möjliga kastegenskaper. Fluglinan är först smal, sedan blir den tjock innan den slutligen smalnar av igen. Den tjocka delens, även kallad klumpen, placering på linan varierar mellan olika lintyper och om den ej skulle vara symmetriskt byggd, alltså exempelvis "Weight Forward"(WF) i jämförelse med "Double Tapered" (DT), så är det viktigt att se till att man inte knyter fast fel ända av fluglinan i backingen då det är klumpen man har som kastvikt och därför bör vara längst i riktning mot flugan.

Om man jämför DT och WF så kan man säga att en DT-lina är långsammare och svårare att kasta långt med, men med fördelen att det är enklare att kontrollera kasten samt att det går att vända på linan, alltså byta vilken ändå som ska vara inåt rullen samt mot flugan, vilket kan vara bra då en fluglina slits ganska fort (speciellt för nybörjare...).

I klassindelningen för spön, se separat sektion om flugspön, enligt AFTM så används två siffror t.ex. den mycket vanliga och allround 5-6. Den första siffran anger klassen för om du använder en DT-lina och sistnämnd för om du istället har en WF-lina, allt mycket uttänkt för att man enkelt skall kunna välja utrustning som passar varandra.

Mer om olika fluglinetyper:

WF - en lina med sin tjockaste del i de främsta 11 metrarna av linan (Weight Forward)

DT - en lina med sin tjockaste del mitt på linan och med jämt avsmalnande ut från mitten (Double Tapered)

F/S - en flytlina MEN med en sjunkande spets som varierar i tynd/sjunkbarhet och längd (Floating/Sinking)

LB - en lina som liknar en WF lina men med en längre tjockare del som ofta är 15 meter (Long Belly)

F - en lina som flyter (Floating)

S - en lina som sjunker, finns många varianter beroende på hur snabbt man vill att linan ska sjunka (Sinking)

I - en lina som bryter vattenytan, alltså ej lägger sig på den som vid en flytlina, men som därefter i stort sett stannar av från vidare sjunkning (Intermediate)

Fluglinan kan vara antingen flytande eller sjunkande, finns många varianter som sjunker olika snabbt, och valet av vilket är beroende på vilken typ av fiske du har tänkt dig. Som regel kan sägas att det för en nybörjare är bäst att börja med att köpa en flytlina, då den har störst användning i och med att den både kan användas till det mycket spännande torrflugefisket samt till fiske med våtflugor eller annat där man vill ner i vattnet. Har man en flytlina men vill komma ner i vattnet så kan man antingen använda en tafs längst ut som är förtyngd, vilket gör att den tillsammans med den nylonlinan och flugan sjunker alternativt så kan man använda olika typer av förtyngda flugor (t.ex. med guldhuvuden) vilket gör att den sjunker snabbare.

För att hålla fluglinan i bra kondition, och därmed undvika att tvingas byta ofta, så finns olika medel som man kan köpa för att smörja in linan med, som ett hårbalsam för linan. Om man inte ska fiska under längre perioder så kan det vara bra att ta av fluglinan från frullen och hänga upp den i större slingor för att undvika att linan skall krulla ihop sig och bli svår att kasta med. Detta kommer av att fluglinor har s.k. minne vilket gör att de formar sig efter hur de ligger och då man vill kunna göra snygga raka kast med perfekta presentationer av flugan så vill man inte ha en ihopkrullad lina.

När man köper ny fluglina så är det bra att be dem i butiken att göra en ögla längst ut på fluglinan för att på så sätt göra det mycket enklare, snabbare och starkare att kunna fästa nästa typ av lina på.

Taperad tafs

Efter man satt på backingen och sen fluglinan är det dags att knyta på tafsen som även den är taperad och då tjockast i den delen närmast den tjocka fluglinan och smalast längst ut i riktning mot flugan.

Förbrukningsbar nylonlina eller s.k. Tippet

Istället för att fästa flugan i denna taperade tafs så knyter man på en nylonlina längst ut på vilken man sen binder på flugan. Detta för att man vid linbrott eller flugbyte ej skall förbruka den taperade tafsen som blir tjockare för varje centimeter på linan och slutligen då värdelös då den blivit för tjock. Tjockleken på nylonlinan skall matcha tjockleken på den taperade tafsen yttersta del så att man på så sätt får så mjuka övergångarsom möjligt och därmed ej stora tjockleksförändringar